Ni vet den där känslan när man inte vill något hellre än att slita av sig strumpbyxorna och glänsa med solbrända ben? Jag är inte där än. Nog ville jag slita av mig strumpisarna i solskenet och sommarvärmen men insåg att jag inte ens har mina fräknar, alltså är det ganska likbleka. Nu ska ni tänka på att mina armar ha fått färg.. käraste skandinaviska hud! Packade en väska för helgen igår, ändå sitter jag här och önskar jag hade just den kavajen på mig. Den som är kvar i Kalmar. Wepp, inge bra på att packa. Jag vill klä mig efter humör. Over and out.
TJEANA MITTBENA! hur behandlar livet er? Jag mår sådär superb. Loafersen är secondhand, tightsen JC (rea) linnet lindex, kavajen mammas gamla dänga, klockan ur&penn (rea den med) och väskan en gåva (nämnde jag att jag lever fattigt?). Hur gärna jag än hade velat ha en nätt liten tygpåse idag blev det en enorm, sjukt tung shopper. Om jag skulle tagga skulle taggen se ut såhär #dåligpåattpacka.
Juste, ramlat in totalt i djungeln av sociala och meningslösa medier. Skaffade twitter under en seg bilresa och idag blev jag även en användare av gifbom-fenomenet under grupptrycksförhållanden. Så jag tänkte på vad jag nu ska skriva på twitter. Instagram är min matdagbok, ska jag skriva på twitter vad jag äter då? Och hur det smakar? Sen slänga upp en gif på gifbom som visar hur jag tuggar? Sist men inte minst göra reklam för eländet här, allt för att få likes, retweets och följare. Antar det. Nu ska jag ta mig en kopp kaffe samt hålla tillbaka tårarna till en troligen tragisk säsongsavslutning. Jahapp.
Tiotusenmeter på både twitter och gifbom, om ni nu vill följa. Trots allt. Hare!
Och att klippa dom. Riva sönder dom, göra hål med en brödkniv, göra slitningar med en rasp, rulla upp dom och göra något eget av ett ganska uttjatat koncept. Detta är ett urval av mina shorts, favoriterna. Alla kommer från någon secondhandbutik, alla har från början varit långa jeans, alla sitter perfekt och inget par har kostat över 50-lappen. Garanterat. In my opinion, bättre än att lägga ut det minst tredubbla för något massproducerat. Men, jag skulle vilja ha mig ett par dip dyade, det vågar jag mig inte på själv. Massproduktion tack.
Hellu! Hur har ni det i vårsolen? Rajtan tajtan? Jag lever på i livets fina dagar (poäng för djup mening). Idag när jag stod framför min garderob, som numera behöver städas, kunde jag inte bestämma mig. Körde lite av allt. Bra shit. Blusen är vollangig och så flickig den möjligen kan bli, behövde bryta av lite. Jag är knappast flickig, inte idag i alla fall. Imorgon så. DÅ, mina vänner, ska jag gå staden runt iklädd lakan, krans och gladiatorsandaler. Min skola ser en viss charm i att alla elever klär ut sig och går i regn och rusk för att vinna en tävling. Det ska bli kallt imorgon, såg jag. Jag ska göra mitt bästa för att få med kameran, dokumentera och dela med er. Nu, en sjudundrans powerwalk.
Boyfriend-jeans och nerärvd kavaj rockar stenhårt. När det inte är 20 grader och strålande sol. Det är förbannat varmt, tänkte "yaaah! Härlig helg" Självklart ska det regna. My luck. yieks, fredag imorgon. Började inte veckan igår, typ? Hm, bra grejor.
Vi är dåliga på tack, värdelösa. Ännu sämre på komplimanger. Men det finns guldkorn, dom där som säger gögoa saker och skapar en härlig, euforik känsla hos mottageren. De som hellre ger än tar så att säga. Jag stötte på en av dessa på valborg. Detta bekanat men inte för välkända ansikte talade om att jag inspirerat henne, att hon kikar in här och sen ramlade de fina orden in på rad. Hon sa att det handlar om att våga och uttalade ord jag själv bara tänkt. Euforisk känsla. Goa meningar och korta stavelser i kommentarsfältet, views och läsarsiffror i alla ära, men inget slår the real deal. Hur svårt kan det egentligen vara att säga till dendär främlingen att hon klär sig förbannat snyggt? Jag ska börja med det. Jag ska låta mig inspireras av dessa underbara människor som säger fina saker till mig. Jag vill vara den där som skapar en euforisk känsla. Yepp. Det ska jag jobba för. Jag börjar här, med att säga tack till alla goingar som säger så göhärliga saker. Och ett speciellt tack till Olga som förgyllde min valborg.
Sedärja. Där fick min (före detta) favoritjeans sig en omgång med saxen. Orak? Klädångest inför valborgsfirande och en stort olämpligt hål. Jag ser det som att jag räddade brallorna när jag gick lös med saxen i måndags. Valborg ja, hade ni en trevlig valborg foxs? Jag hängde med nya och gamla vänner, några som jag spenderade delar av förra sommaren med så tjah, det hängde sommar i luften. Igår hängde jag i biosalongen och vad är mer sommar än en bra biorulle? (ja, det är då alla super-filmer går) Enligt min big day- countdown är det 44 dagar till sommarlov. Börjar ni se ett tema? YESBOX, jag har praktik och är ändå skoltrött.
YESTERDAY: heels weekday / knit Gina tricot / byxor Only / klocka Ur&penn / hatt lindex
Igår, vilken härlig kväll alltså. Födelsedagsfirande av det roliga slaget och himla fint väder. Sommarvärme, myggor, gott sällskap, mat och vin. Försommar, kallas det. Mitt hår fortsätter tokväxa och jag dras för att boka klipptid, med sommaren på ingång kanske jag skulle fräscha upp med slingor? Eller lite dip-dye? Ha en trevlig söndagkväll!
Symaskiner, overlocks och stryckgärn i alla ära men inget gör då såna förändringar, förfiningar och underverk som saxen. My best friend. Jeansskjortan blev en sliten väst, trivs. Så, nu är första veckan på praktiken avlkarad också. Gud i himlen så jag trivs. Som fisken i vattnet, liksom. JC, det är där jag spenderar min tid.
Praktik, skolarbeten, regn och teperaturskillnader är det som kommer emellan mig och bloggen. Kör på ett nätt inlägg, något i alla fall. Jeansen är från en secondhand och bältet är mammas gamla visa som hängt med ett tag. Den "lilla" är också mammas gamla. Aah, historia. Ringen med ugglan är från, hör och häpna, TGR. Ack, där finns allt. Nu ska jag sjunka ner bland papper och blad, karaktärsanalys. Bara ordet tär på mig.
Sjukdom, skolarbeten, sjukdom igen och måsten av alla dess slag. Ja, jag är ganska frånvarande här. Prioriterar. Dokumenterar allt i jpeg-format, delar inget. Så är det ibland.
Min fina vän, tillsammans med den största baguette man kan hitta. Och ljuvligaste. Kycklingbaguett med grönsaker och äppletzatziki, bara smaka på namnet. Jo katten, det var mig en trevlig dag. Nu ska jag knåpra ihop ett personligt brev, slänga iväg en ansökan och hoppas på tur.
Gövida byxor med höjd midja tillsammans med lång kavaj och klackar fick idag agera benförlängare. Kände att det behövdes denna halvgråa dag, ett lyft så att säga. Längre ben, ännu kortare överkropp. Opropotioneligt. How ever (lägg till brittisk accent när ni läser och helt plötsligt verkar det intressant), jag har haft en trevlig dag med fladdrande brallor. Tog en lunch med en vän, vilket är i stort sett vad jag gjort under lovet- lunchat.
Emma Jonsson. En nörd på ljuva 18, utflugen ur det trygga nästet och bor numera i en söt etta i Kalmar. Går andra året på hantverksprogrammet mode&design. Jag är mästare på gögoa secondhandfynd och delen nya plagg i min garderob är liten, jag gillar plagg med historia. Släpar runt på en nikon3100, så underförstått är alla bilder tagna av mig eller någon i närheten. Om jag inte anger annat.
